Jag vill bli barnmorska!
Det var helt fantastiskt att få vara med under förlossningen.
Allt från lustgas till epidural, smärta till glädje, frustration och längtan, ja det var en riktig berg-och-dalbana!
Jag kan verkligen förstå alla pappor där ute hur i vägen och dumma dom känner sig när dom står där inne med
sina älskade som har så fruktansvärt ont att du inte ens vågar krama om dem!
Nu i efterhand inser jag vad barnmorskorna menade med att "din enda uppgift är att bara finnas där". Det enda
jag kunde göra medan min kära vän hade som ondast var att bara finnas där, hålla en hand på axeln eller ge vatten om hon ville ha. Inga onödiga ord, inga onödiga kramar utan bara finnas i rummet.
Det var allt och det räcker!
Just inne i den där salen handlar det endast om mamman och bebisen, att jag skulle vara hungrig eller trött i
benen av att stå bryr sig ingen om. Nej fokuset ligger helt på mamman och bebisen och det är ju så det ska vara, det viktigaste som finns är att allt får gå så smärtfritt och fint till och så gick det för Nette.
Inte smärtfritt i ordets verkliga betydelse men allt gick jätte fint och väldigt snabbt!
Jag är så otroligt stolt över min älskade vän hon var så stark och tapper under hela processen!
Jag hoppas att den dagen det är min tur kan jag vara åtminstone hälften så stark som henne!
Stort Grattis till Nette och Kladde!
så d va d du gjorde på sjukhuset i onsdags ;) såg dig nog när vi for därifrån. Då kom du!
SvaraRadera